Första veckan

Några veckor innan jul kom det ett brev på posten. Kuverter var märkt med en symbol som jag så mycket väl känner igen. I kuvertet fanns det en broshyr och på broshyrens framsida stod det "Grattis! Du kom in"
 
Det var ett brev från KTH och jag hade blivit antagen till vårterminen.
Om man kollar tillbaka i bloggarkivet till våren 2015 hittar man DETTA blogginlägg där jag skrev:
 
"Jag har alltid drömt lite om att få plugga på KTH men tyvärr känt mig lite ensam i den drömmen. Jag vet att jag kommer få kämpa för att komma in och att det inte kommer bli en dans på rosor. Men jag är beredd, jag kommer ta fighten."
 
Nu har fighten börjat.
 
Jag har precis klarat av dag 3 men än är det långt kvar, 20 veckor för att vara exakt.
Här nedan ser ni min skola för de kommande 20 veckorna.  
 
 
Måndagen den 9e Januari. Det var upprop och jag var såklart lite nervös. När jag är nervös strukturerar jag upp allt och lämnar ingenting år slumpen. Lite jobbigt var det därför när beräkningar med goda marginaler inte höll. 
Uppropet var inte för än 11 på förmiddagen så jag hade mycket tid på mig. Jag hade tänkt ut redan dagen innan att jag skulle ta tåget så jag skulle vara framme i Stockholm vid halv tio, och därmed ha 1.5 timme på mig att ta mig till skolan och uppropet.
Vad är då det första jag ser när jag sätter foten i trappan påväg upp till perongen? En försening - PÅ 50 MINUTER. Vad skulle jag göra? Jag fick helt enkelt vänta. Det fanns inga andra alternativ som skulle ta mig fram i tid.
Lyckligtvis kom tåget efter 50 minuter och jag tänkte att min 1.5h marginal hade bara sjunkit till en 40 minuters marginal - jag skulle fortfarande hinna!
Väl i Stockholm ser jag att jag har 10 minuter på mig att ta mig till pendeln. Däremot behövde jag ladda mitt SL kort, vilket jag dagen innan hade tänkt att det fanns gott om tid för. Väl vid SL-automaten funkar inte mitt bankkort!? Jag försöker och försöker och efter fjärde gången insåg jag att det inte var någon idé att försöka mer. Jag tog en kö-lapp för att få hjälp men då inser jag att kön är alldeles för lång och kommer göra mig försenad. Jag testar en annan SL-automat i ren desperation och då gick det äntligen igenom! Jag tar kortet och springer.... åt fel håll! Jag tänker inte på att det är pendeltåg ut till Flemingsberg och inte tunnelbana. Innan jag har kommit innanför spärrarna kommer jag på detta och får springa hela vägen tillbaka och åt andra hållet. Jag blippar mitt kort och när jag sätter första foten i trappan hör jag tåget åka i väg... Väl uppe på plattformen vet jag att jag kommer få vänta en kvart på nästa tåg och därmed komma fram 11:05... 
Mycket riktigt är jag framme i Flemingsberg 11:05. Mina tidigare beräkningar om att ha nästan en timme på mig att hitta till uppropet är ju borta för länge sedan och istället är jag redan fem minuter sen. 
När jag har tagit mig ut från stationen har jag ingen aning om vart jag ska gå. Jag har aldrig varit på området innan och inser rätt snabbt att det är sjukt mycket större än vad jag trodde. Hade jag haft mina 50 minuter till godo hade det inte varit några problem men nu spred paniken sig. Tio tusen studenter studerar här så ni kan ju bara föreställa er hur jag yrade omkring. 
Till sist såg jag KTH loggan, kastade mig på dörren och hade återigen ingen aning om vart jag skulle... En dam såg förvirrade lilla Moa och hjälpte genast till. Jag tog mig till uppropet, det blev en kvart sent men jag tog mig dit till slut och fick därmed min plats på KTH!
 
 
 Jag hade förväntat mig en liten mjukstart men det var det inte! Redan klockan åtta dagen efter var det lektion. Jag som avskyr att komma sent hade gått upp tidigt och var där en kvart innan vi skulle börja. Klockan åtta sitter vi alla i klassrummet, men ingen lärare syntes till. Då säger någon lite försiktigt "Ehm... den här akademiska kvarten, hur är det med den? Är det därför läraren inte är här?". Och mycket riktigt. En kvart senare kom läraren och det visade sig att det är något de kör med. 
Lektionen rullade på bra och efter lektionen hade vi en håla på tre timmar innan nästa lektion började. Vilket visade sig vara väldigt bra, för då hann vi lära känna varandra lite. 
 
Technology and Health
Detta blev vårt hål-bord. Borde vi spenderade hålorna vid.
 
Technology and Health
 
Vipps! Så hade en vecka gått. En vecka, tio lektioner och många nya namn och ansikten att memorera. Det var väldigt intensivt med fysiken och matten men det kändes bra att vi började med repitioner så man får chansen att komma igång igen. Vi fick även en fantastisk föreläsning i studieteknik av Björn Liljeqvist. Och jag förstår om ni tänker "studieteknik? Vad tråkigt och onödigt?", men till min förvånad så hade han mig bunden i två timmar (och då är jag RIKTIGT svårflirtad när det gäller studieteknik). Riktig skicklig man de där! 
 
Efter första veckan känner jag mig nöjd. Kanske inte så nöjd över pengarna som har lagts på böcker och resor... Men så nöjd med skolan, lokalerna, schemat och helheten. 
 
 
Här har ni min skola. En helt nyinvigd byggnad nästan vägg i vägg med Karolinska institutet. Skolan som framförallt är för blivande ingenjörer i medicin. Innan jag började förstod jag inte hur stort det här universitetsområdet faktiskt är - 10000 studenter och 1000 aktiva forskare. Väldig häftig miljö måste jag påstå.
 
Bildkällor: KTH & Temgbom

Starten av 2017

Lite illa är det att detta kommer bli årets första inlägg... Det har ju trots allt gått 9 dagar på året. Men så kan det bli ibland.
 
 
 
Nyår är ju ingen favorithögtid för min del... Det var en hel del ångest inför nyår men jag tycker ändå jag gjorde det bästa utav det. Jag började kvällen med middag med Victor och Adam. De hade fixat trerätters och riktigt smarrigt var det! Efter middagen tog jag mig hem till Oliver där födelsedagbarnet - Sebbe höll hus. Jag grattade honom och hängde där fram till halv tolv. Vid tolvslaget stod jag med Lovisa och hela hennes familj under fyverkerierna. Vid ett var jag hemma igen. Jag var social ett litet tag med alla som var hemma hos oss. Men avslutade natten med att plocka på mig en massa mat och gosa ner mig i sängen.
 
Den andra januari var jag äntligen tillbaka på jobbet. Även fast de tre dagarna jag jobbade var rätt sega, på grund ut av att det inte var så mycket barn där, var det skönt att äntligen ha något att göra på jobbet. 
På onsdagen tog jag en stor soppsäck och plockade ner alla mina saker, lämnade tillbaka nyckeln och sa hejdå till alla. Frågan jag ställer mig nu är vad och vem som ska fylla upp kärleks- och lyckokvoten nu?
 
 
På torsdagen tog jag mig upp relativt tidigt och gjorde en dunderfrukot tillsammans med mina syskon. Det var så mysig att sitta ner tillsammans och äta en god frukost med dem. När i satt där inåsg jag att jag inte kommer ihåg senast jag åt frukost med någon. Efter frukosten skjutsade jag dem båda till olika ställen. Resten av dagen var rätt lugn. Jag kollade såklart ut tredje säsongen av SKAM innan jag kände att jag kunde gå och lägga mig. 
 
 
 
På fredagen packade jag och åkte sedan till tågstationen. SJ var såklart försenad vilket resulterade i panik för min del eftersom jag skulle hinna till ett anknytande tåg. Men allt gick bra och på eftermiddagen var jag framme i Nässjö där jag blev uppmött av Ruth. Det var verkligen kul att jag äntligen kom iväg och kunde hälsa på i Vetlanda. På fredagskvällen fick jag en snabb guidning av Vetlanda innan jag åt middag med hela hennes familj. Senare på kvällen gick vi ut och tog några drinkar. 
På lördagen unnade vi oss en lång sovmorgon innan vi gick upp och åt frukost. Sedan gjorde vi lite ärenden på stan. På kvällen blev jag åter igen bjuden på en fantastisk middag av Ruths familj. Efter middagen åkte vi hem till Samuel. Vi hade hållt det som en hemlighet att jag var i Vetlanda och det blev en liten överraskning när jag kom hem till honom på hans födelsedagsfest. Kvällen blev till natt och vi var inte hemma särskilt tidigt. 
På söndagen var det lite segt att behöva gå upp för att sätta sig på ett tåg och ta sig hem till Enköping igen - men det gick. Det var trots allt att avsluta denna fantastiska lilla tripp och samla krafterna för en ny vecka.