Besök från Vetlanda

Fredagen var en mördar-dag. Jag började klockan åtta och hade två timmars fysik följt av två timmars matte inann det var lunch. Efter lunchen hade vi två timmar räknestuga och avslutade dagen med ytterligare två timmars fysik.
Jag var helt slut och var redo för att komma ut till lugnet på landet.
 
När jag klev av tåget i Enköping hämtade Sebbe upp mig. Vi handlade lite saker innan vi åkte ut till mig. 
Väl hemma gick jag och trampade otåligt. Men till slut knackade det på dörren och min saknade vän gjorde entré! Inte kom hon ensam heller - nej, fem grabbar hade hon fått med sig från Vetlanda.
Vi spenderade kvällen med bland annat skit-snack, utklassa killarna på beer pong, promenader till "sjön" och umgås. Det blev ändå en tidig kväll, vilket jag tror alla uppskattade efter en heldag av skola/jobb/resande.
 
 
På lördagen gick vi alla upp relativt tidigt. Vi hjälptes åt att städa innan vi högg in i en dunder-frukost. När vi alla var mätta och belåtna satte vi oss i bilarna och rullade mot Västerås. Väl i Västerås åkte vi till Kokpunkten, Sveriges actionbad. I timmar roade vi oss med att åka rutshkanor, slåss för ett dopp i bubbelpoolen och tänja på reglerna. Jag kunde verkligen inte ha åkt med ett bättre gäng! 
På kvällen bjöds det på tacos, mellomys och glass. En relativt lugn kväll eftersom alla var någorlunda trötta efter actionbadet. 
 
 
 
På söndagen var det dags att vinka av gänget som skulle rulla tillbaka till Vetlanda. Jag fick återgå till vardagssysslorna som bland anant innebar tvätt, städ och även åka till stan för lite ärenden. Till kvällen lagade jag middag till hela familjen som kom hem efter en skidsemester. Det var ett bra avslut på helgen. 
 
Eftersom jag var ledig på måndagen stannade jag kvar i Enköping under dagen och åkte tillbaka till Stockholm på kvällen.

Rulltrappor och andra småsaker

Jag hade precis lärt mig ta mig till skolan. Gå till tvärbanan, blippa mitt kort, hoppa av på rätt ställe, blippa kortet igen, byta till pendeln, fatta vilka linjer jag kunde åka med, ta mig av pendeln, köa i rulltrappan för att komma upp till univertetsområdet och sedan ta mig igenom hela universitetsområdet för att till slut komma fram till skolan. Som grädden på moset fick man lära sig att hänga med i pendlar-stimmet. 
Men bara några dagar efter jag hade kommit in i rutinerna stängde de av en av rulltrapporna vid mitt tåg-byte. Detta fick följden att jag fick ta en annan väg och uppför massa trappor dessutom. De fina avspärrningarna de hade satt upp sa att rulltrappan skulle vara avstängd till slutet av februari. EN MÅNAD!? täkte jag. Avspärrningen gjorde det trängre på stationen och varje dag fick jag springa i trapporna. Varje dag kollade jag på datumet, bara en månad till...
 
Igår när jag var på väg hem stod en man i rulltrappan på väg upp. När han kom upp började han plocka bort avspärrningarna. En månad hade passerat. 
Är det inte fantastiskt hur snabbt man anpassar sig och på något sätt så tar man sig alltid igenom förändringar? Det som kanske kan ses som en motgång blir till en fördel när man väl har accepterat motgången. För vet ni vad? Nu väljer jag trappan eftersom jag vet vart den finns och det går snabbare än att ta rulltrappan som  alla andra gör. 
 
Dessutom när jag klev av pendeln idag och skulle upp till universitetsområdet var det ingen kö. Detta är ovanligt eftersom enda sättet att komma upp till universitetsområdet är upp för en rulltrappa. Ni kan ju tänka er kaoset på morgonen när alla Södertröns-, Karolinska-, KTH- och övriga studenter ska till skolan... Helt plötsligt fanns det två fungerande rulltrappor som åkte upp! Något som (för mig) alltid har varit på ett visst sätt men helt plötsligt ändras och gör att det flyter på mycket mer effektivt. Är det inte fantastiskt när något litet händer och underlättar hela din dag?
 
Det finns så många små saker som kan göra så mycket för ditt välmående. Som när mamman, till han du hjälper läxorna med, skickar ett SMS för att tacka och berömma dig för det fantastiska jobb du gör. Eller när du kan ligga och kolla på din favoritserie, äta glass och jordgubbar med någon speciell. Eller du hittar en bra rutin där du pluggar bra på egen hand och samtidigt hinner laga en bra middag och även fixa matlåda till dagen efter. 
 
Här kommer några snapshoots från några små saker som har gjort mycket för mitt välmående de sista veckorna: 
 
     
Skype-samtal med mina tjejer från USA ♥    |    Lunch med August på Vete-Katten  |   En promenad i Gamla Stan efter en lunch med mamma  
 
     
Ett åk i en färgglad rulltrappa påväg hem efter ett event på KTH   |   Morgonsol   |   Fina Sjöstaden och dess atmosvär 
 

Stockholm weekend

 
Denna helg bodde jag i ett grått och uggigt Stockholm. Men lite glimtar fanns ändå i helgen.
 
På lördagen kom mina föräldrar till Stockholm och det var kul att få en helg bara vi tre (har väl inte hänt på 20 år?).
Jag hade fixat lite lunch som vi åt innan vi  tog oss till Fotografiska museet. Där spenderade vi några timmar innan vi tog oss upp till Vasastan och satte oss på ett fullsatt Vete-Katten. 
När mamma och pappa hade åkt hem tog jag en promenad längs vattnet innan jag såklart avslutade dagen med Melodifestivalen. 
 
   

På söndag kom fler älskvärda människor på besök.
Lite efter tio mötte jag upp Oliver och Elin i Vasastan för lite brunch. Vi provade, för oss, ett nytt ställe som heter Café Pascal. 
Riktigt trevligt ställe med härlig atmosvär och bra fika/lättare mat. Där satt vi i några timmar och bara njöt, åt och pratade om allt som har hänt sedan vi sist sågs.
 
   
 
Efter det åkte vi ut till Hammarby Sjöstad. Vi tog en promenad i det ruskiga vädret men jag måste faktiskt säga att det var rätt skönt ändå. När vi kom in satte vi på en varm kanna té, fortsatte att bara umgås och prata om allt mellan himel och jord. Jag känner mig så lycklig som har så fina kompisar som ville hälsa på mig och gjorde detta till en fantastisk dag!