Rulltrappor och andra småsaker

Jag hade precis lärt mig ta mig till skolan. Gå till tvärbanan, blippa mitt kort, hoppa av på rätt ställe, blippa kortet igen, byta till pendeln, fatta vilka linjer jag kunde åka med, ta mig av pendeln, köa i rulltrappan för att komma upp till univertetsområdet och sedan ta mig igenom hela universitetsområdet för att till slut komma fram till skolan. Som grädden på moset fick man lära sig att hänga med i pendlar-stimmet. 
Men bara några dagar efter jag hade kommit in i rutinerna stängde de av en av rulltrapporna vid mitt tåg-byte. Detta fick följden att jag fick ta en annan väg och uppför massa trappor dessutom. De fina avspärrningarna de hade satt upp sa att rulltrappan skulle vara avstängd till slutet av februari. EN MÅNAD!? täkte jag. Avspärrningen gjorde det trängre på stationen och varje dag fick jag springa i trapporna. Varje dag kollade jag på datumet, bara en månad till...
 
Igår när jag var på väg hem stod en man i rulltrappan på väg upp. När han kom upp började han plocka bort avspärrningarna. En månad hade passerat. 
Är det inte fantastiskt hur snabbt man anpassar sig och på något sätt så tar man sig alltid igenom förändringar? Det som kanske kan ses som en motgång blir till en fördel när man väl har accepterat motgången. För vet ni vad? Nu väljer jag trappan eftersom jag vet vart den finns och det går snabbare än att ta rulltrappan som  alla andra gör. 
 
Dessutom när jag klev av pendeln idag och skulle upp till universitetsområdet var det ingen kö. Detta är ovanligt eftersom enda sättet att komma upp till universitetsområdet är upp för en rulltrappa. Ni kan ju tänka er kaoset på morgonen när alla Södertröns-, Karolinska-, KTH- och övriga studenter ska till skolan... Helt plötsligt fanns det två fungerande rulltrappor som åkte upp! Något som (för mig) alltid har varit på ett visst sätt men helt plötsligt ändras och gör att det flyter på mycket mer effektivt. Är det inte fantastiskt när något litet händer och underlättar hela din dag?
 
Det finns så många små saker som kan göra så mycket för ditt välmående. Som när mamman, till han du hjälper läxorna med, skickar ett SMS för att tacka och berömma dig för det fantastiska jobb du gör. Eller när du kan ligga och kolla på din favoritserie, äta glass och jordgubbar med någon speciell. Eller du hittar en bra rutin där du pluggar bra på egen hand och samtidigt hinner laga en bra middag och även fixa matlåda till dagen efter. 
 
Här kommer några snapshoots från några små saker som har gjort mycket för mitt välmående de sista veckorna: 
 
     
Skype-samtal med mina tjejer från USA ♥    |    Lunch med August på Vete-Katten  |   En promenad i Gamla Stan efter en lunch med mamma  
 
     
Ett åk i en färgglad rulltrappa påväg hem efter ett event på KTH   |   Morgonsol   |   Fina Sjöstaden och dess atmosvär 
 

Stockholm weekend

 
Denna helg bodde jag i ett grått och uggigt Stockholm. Men lite glimtar fanns ändå i helgen.
 
På lördagen kom mina föräldrar till Stockholm och det var kul att få en helg bara vi tre (har väl inte hänt på 20 år?).
Jag hade fixat lite lunch som vi åt innan vi  tog oss till Fotografiska museet. Där spenderade vi några timmar innan vi tog oss upp till Vasastan och satte oss på ett fullsatt Vete-Katten. 
När mamma och pappa hade åkt hem tog jag en promenad längs vattnet innan jag såklart avslutade dagen med Melodifestivalen. 
 
   

På söndag kom fler älskvärda människor på besök.
Lite efter tio mötte jag upp Oliver och Elin i Vasastan för lite brunch. Vi provade, för oss, ett nytt ställe som heter Café Pascal. 
Riktigt trevligt ställe med härlig atmosvär och bra fika/lättare mat. Där satt vi i några timmar och bara njöt, åt och pratade om allt som har hänt sedan vi sist sågs.
 
   
 
Efter det åkte vi ut till Hammarby Sjöstad. Vi tog en promenad i det ruskiga vädret men jag måste faktiskt säga att det var rätt skönt ändå. När vi kom in satte vi på en varm kanna té, fortsatte att bara umgås och prata om allt mellan himel och jord. Jag känner mig så lycklig som har så fina kompisar som ville hälsa på mig och gjorde detta till en fantastisk dag!
 
   
 

Hello February

Och så var det till och med en ny månad sedan jag bloggade...
Jag känner en liten svacka i min kreativitet. För jag bloggar ju trots allt för att få utlopp för tankar, idéer, minnen som ska skrivas ner eller bilder jag vill visa upp. 
Men NU (nu när jag egentligen borde plugga - hur kommer det sig att alltid när man ska plugga blir ALLT annat så mycket viktigare?)! 
 
Så till frågan alla ställer sig - Hur går det i skolan?
För att summera så jo det går bra. Det finns inget studentliv just nu så jag satsar 100% på kurserna. Skolan är fräsch, jag hittar alltid arbetsro, har lätt att plugga på egen hand (vilket jag inte riktigt alls hade i gymnasiet). Jag trivs med lärarna, schemat och upplägget. Allt rullar på bra faktiskt. Klassen är härligt även fast jag bara umgås med dem i skolan och inget på fritiden. Vi var 50/50 killar och tjejer när vi började men nu tror jag vi är några fler tjejer. Konkuransen är stenhård och alla är riktigt begåvade. Vi har även skrivit vår första KS (kontrollskrivning) och det märktes tydligt att vi var ena riktiga gröningar när alla blev förvirrade av ID-kontroller, var man skulle skriva med bläckpenna respektive blyertspenna, programkoder hit och kurskoder dit. Själva matten och fysiken som vi hade prov i hade vi däremot koll på, men allt där i kring fick man memorera. 
 
Så mycket spännande har egentligen inte hänt. Andra veckan i skolan var fortfarande mycket repitioner och jag var rätt utslagen på kvällarna. Jag ställde även till som läxhjälpare under veckan, vilket är nog något jag kommer fortsätta med. Väl till helgen åkte jag hem. Lördagen spenderades i Västerås med Adam, Victor och Carro och avslutades med middag hemma hos familjen Engquist. Söndagen var lugn. Jag satt hemma och pluggade när det ringde på dörren. Utanför stod en liten tjej och hennes mamma. Jobbet skämde bort mig med blommor, och som den flower-girl jag är kunde jag inte vara mer tacksam. 
 
        
 
Vecka tre drogs igång med KS:arna som jag nämde tidigare i inlägget. Sedan drog kurserna igång på riktigt. Lite småsaker hände också, så som att jag blev bortbjuden på middag, pluggade med August på campus och lunchade med mamma i Gamla Stan igen. När helgen kom åkte jag hem till Enköping igen. Åter igen bjöds det på stor middag hos familjen Engquist som sedan ledde till inskålning av grannens nya hus. Lördagen var rätt lugn tills kvällen kom och vi åkte till gården för att kolla på den nyfödde kalven - så liten och så söt! På lördagskvällen frågade Adam och Victor ifall jag ville följa med ut och äta. Sagt och gjort, vi åkte till the Queen's arm och åt gott. Söndagen var riktigt lugn och jag kan inte påstå att så mycket skedde förutom att en hel del mattetal blev gjoda. 
 
Och nu har vi kommit in på denna vecka. Måndag och tisdag var helt vanliga skoldagar förutom att jag hade min första laboration i fysiken. Den gick som smort och inget att vara orolig över. Jag slutade dock väldigt sent och var inte hemma för än efter sex. Väl innanför dörren säger min morbror att han har fått två extra armband till VM i parallellslalom och frågar mig ifall jag vill gå. Självklart tog jag chansen eftersom den nog aldrig kommer igen! På onsdagen unnade jag mig en dag ledigt från skolan och åkte till Enköping. Självklart kunde jag inte missa när Ellen fyllde 18 och hade sin uppkörning. Självklart satte hon det och har nu körkort. Kaxig brud som skriver både provet och kör upp på sin födelsedag! Eftersom jag bara hade en lektion på torsdagen och jag låg före så stannade jag i Enköping även denna dag och åkte tillbaka till Stockholm på kvällen. 
 
    
 
Nu sitter jag här med plugget på ena sidan av datorn och en kopp te på andra. Kvällens planer blev inställda med det är okej, då kan jag få lite skoluppgifter ur vägen och sedan unna mig det senaste avsnittet av Grey's Anatomy och godsaker jag fick med mig på vägen hem från skolan. Jag tror denna helg kommer bli bra faktiskt. Jag ser otroligt mycket fram emot söndagen, men mer om det då!
Trevlig helg allihopa!