Period 3

Yes, vi har startat ytterligare en ny period. Det går undan nu, det känns som jag skriver "ny period"-inlägg konstant. Detta halvår är jag så laddad, en period utan rena mattekurser - WOHO! Jag har visat denna bild förut men jag kastar in den här igen så ni blir påminda:
 
 
Vi har alltså gått in i period 3 och denna vecka har Vågen och Programmeringen startat (kommunikationen kommer börja om i slutet av perioden). 
Vågen är en fysikkurs som bara riktar sig till oss på media. Vågor är ju ljud, ljus, ytvågor (typ vatten), kvantmekanik och gravitationsvågor, men eftersom vi som ska jobba inom media i princip bara bryr oss om ljud och ljus är de det vi kommer fokusera på i denna kurs. Tänk er högtalare, kameror, projektorer, radio - ja helt enkelt teknikska prylar som tillhör media-kategorin. Det ska bli intressant att lära sig hur teknikningen bakom fungerar, men det känns också lite svårt. Vår lektor (lärare) verkar dock otroligt bra. Jag har hört från äldre elever att han är grym och även vunnit priser för det. Det finns dock två saker som känns lite jobbiga med denna kurs; 1. Vi får ha med oss i princip vilka hjälpmedel som helst till tentan(!?!?) 2. Kursen ges på campuset AlbaNova, vilket ligger ungefär 1.5 km bort från där vi brukar hålla hus. Däremot är det ett riktigt nice (lite finare?) campus som KTH och SU har för  fysik, astronomi och bioteknik. 
När det gäller programmeringen tror jag att vi alla är taggade på att komma igång med den. Även här har vi en engagerande lektor - faktiskt en robotforskare. Så om han kan programmera robotar borde han väl kunna lära oss ett och annat om programmering? Idag hade jag faktiskt min första redovisning där jag redovisade fem stycken olika koder som jag och min labpartner har knopat ihop denna vecka. Man känner sig lite obekväm i kläderna men jag är säker på att om några veckor är vi hackers hela bunten!
 
Denna vecka har börjat otroligt skönt. Det har varit ett 2-timmars pass per dag, detta har givit oss mycket tid att sitta med programmeringen själva eller vad man nu ville lägga tiden på. Många från klassen har även varit i Åre, på medias årliga Åre-resa, denna vecka. Jag valde att inte åka med då jag ska åka till fjällen snart med ett annat gäng, men de som valde att åka med verkar ha haft en rolig resa tillsammans. 
 
 
Är ni intresserade över hur det gick för oss i period 2?
Vi hade ju som sagt två ordinarie tentor. Vår tenta i mediakursen Grafisk Teknik har inte rättats än så jag får återkomma med det. Men gällande mattekursen som alla civilingenjörer läser (dock i olika perioder) gick såhär:
 
 
Media gjorde bra ifrån sig i även denna mattekurs med endast 30% underkända. Vilken jävla grym klass jag har som gång på gång presterar bra. Det lönar sig att hjälpa varandra och plugga tillsammans. Det är ju faktiskt väldigt tunga och kluriga kurser.

2017 → 2018

För några timmar sedan kom jag tillbaka till Stockholm efter en hel helg i Enköping, och jag måste erkänna att det för en gångs skull tog emot lite. Jag brukar vara taggad på att komma tillbaka till rutinerna i Stockholm eftersom jag brukar bli lite rastlös i Enköping - Men tydligen inte idag. Kanske är det för att jag var helt utpumpad och det var skönt att komma hem och få ta det lite lugnt samtidigt som jag laddade upp batterierna. Låt mig spola tillbaka lite och berätta vad som har hänt sen senast. 
 
På nyårsafton åkte jag till Stockholm, en hel massa nya saker fick följa med (julklappar, tvättad tvätt osv) så jag är tacksam över att jag fick hjälp. På kvällen mötte jag upp Johanna (så guld att ha henne som granne) och vi åkte ut till Anna (kompis från klassen) för att slå klackarna i taket. Jag som i vanliga fall vill laga en trevlig trerätters med mina vänner fick sänka mina krav och nöja mig med att vi var 17 personer som satt på golvet och åt pizza. Men jag måste säga att det blev en trevlig kväll med mina Stockholms-kompisar och även väldigt mycket nytt folk. 
 
Power-brudarna från min klass (vi saknar dock Kristina)
 
2017 blev min start på min KTH-resa, resan mot att bli ingenjör. Hur lång den resan kommer bli vet jag inte riktigt än och hur den kommer slingra sig vet jag inte heller - men om det är något jag har lärt mig under året så är det nog att det inte går att förutspå. I slutet av 2016 insåg jag att om denna dröm ska gå i uppfyllelse så många jag ta en liten omväg och kämpa hårdare med skolan än jag tidigare har gjort. Vårterminen var tuff. Den blev kanske också lite ensam eftersom alla i min klass tävlade väldigt mycket mot varandra. Självklart träffade jag mycket trevligt folk men man lärde aldrig riktigt känna varandra. Alla visste att vi endast var en klass för 20 veckor. Jag är därför väldigt tacksam att jag hade en annan väldigt speciell person i mitt liv under hela denna period. 
När det började närma sig sommaren blev det svettigt för min del. Jag klarade mig precis på håret och på sommaren fick jag bekräftat att en plats på ett civilingenjörsprogram blev min, även det på håret. Men jag var nöjd, jag skulle äntligen få börja plugga på riktigt. 
Nu har jag pluggat på Medietekniksprogrammet i ett halvår och jag får ständigt frågan hur jag trivs. Låt mig säga såhär: Jag är rädd för att fem år kommer gå alldeles för fort. Däremot kommer det nog inte kännas så om fem år eftersom jag märker redan nu hur mycket man sliter. Och det skulle jag väl säga är det som är det jobbigaste: att jag verkligen får slita för att lyckas att ens få ett godkänt. Tjejen som fick bäst på nationella proven i matte i grundskolan måste nu plugga varje vaken minut för att ens lyckas få ett godkänt, och får hon det får hon vara nöjd. Helt plötsligt förstår jag mina klasskamrater från grundskolan som fick kämpa medan jag bara gled igenom. Det tar mycket på ens självkänsla att man känner att man inte kan presstera som man vill, att man inte förstår, inte duger... men det vägs upp av alla FANTASTISKA människor man har runt omkring sig på skolan. För let's face it, media har bästa sammanhållningen och jag har finaste vännerna som förstår och peppar. Man behöver verkligen det, man behöver någon som motiverar en att gå till skolan, fortsätta kämpa, hjälper till och inspirerar en. Jag måste även tacka MKM för de har verkligen gjort att jag har kommit in i sammanhållningen på Media och känner folk. 
Så för att sammanfatta, det är tufft - det är det verkligen! Men allt roligt som händer omkring och alla kompisar väger upp för det. 
 
Så när man vaknade upp på måndagen och insåg att firandet med bubbel hade övergått i tenta period behövde man en dag för att återhämta/förbereda sig. Sedan hade jag sex dagar av rent plugg, vissa dagar hemma i köket med August och andra dagar i skolan med Media-gänget. 
På måndagen därefter hade jag matte-tenta och likaså på onsdagen. Sen på torsdagen hade jag tenta i Grafisk Teknik, vilket är en kurs inom traditionell medieteknik (tryckpressar, tidningar, filmproduktion osv) med inslag av dagens medieteknik (VR, TV-produktion, internet osv). Den tentan satt jag och skrev ända till klockan sex på kvällen. Efter det mötte jag upp min klass för att vi skulle försöka äta lite middag, vilket visade sig vara lite mer besvärligt än tänkt. Nog fick vi mat och jag tillsammans med Johanna och Kristina kunna bege oss mot en kväll med MKM. Vi hade laddat upp och hade vodkan i högsta hugg! Men vi var alldeles utmattade efter tentan och all annan press som veckan har inneburit så kvällen slutade faktiskt väldigt tidigt och jag var hemma innan tolvslaget. Vilket var skönt för då kunde jag åka hem till Enköping relativt tidigt på fredagen.
Helgen spenderades sedan i Enköping som sagt. Hemma med familjen och bara ladda upp batterierna. 

Julen 2017

 
 
Julen är över och snart även mellandagarna. 
Jag skulle nog inte påstå att julen har varit något speciellt i år, vi har bara varit hemma hela familjen och farmor. Men jag tänkte ändå dra i korthet vad vi har gjort:
 
I fredags när jag klev ut från jobbet hade jag inte förväntat mig att mötas av allt fortfarande låg täckt i nattens frost.  Skulle hela helgen bli kall och vi äntligen skulle få ett snötäckt landskap på julafton!? Jag tog mig hem, slängde ihop en liten kaka och gjorde mig redo för att ta emot Carro. Det är inte alltid lätt att hålla kontakt med alla nära och kära när man bor en bit ifrån varandra, därför tycker jag att det är viktigt att träffas när jag väl är hemma. Jag och Carro satt som vanligt och pratade ända in i småtimmarna. 
På lördagen fick jag ta tag i lite plugg... men på eftermiddagen åkte jag in till stan för att träffa Adam och Victor. Victor bjöd på lite julfika och vi alla fick chansen att catcha up. Killarna hade även köpt en liten present till mig nu när de hade varit utomlands - HUR gulligt av dem att tänka på lilla mig!? Jag lämnade grabbarna för att precis hinna hem till uppesittarkvällen. Där på bordet radade vi upp alla våra spelbrickor och jag njöt av en julsmörgås med den ny-griljerade julskinkan. Jag gillar uppesittarkvällen. Det krävs inte mycket utan poängen är bara att samla ihop alla, göra något tillsammans och starta julen tillsammans. 
Sen var det julafton. Vi var hemma, åt och bara umgicks. Jag vet inte om mina föräldrar tävlar om att skämma bort oss mer än året innan? För det känns som vi bara blir mer bortskämda för varje år som går... Men jag är tacksam, så otroligt tacksam! Detta år hade vi ju även lilla Lyra (valpen) med oss. Hon ska smaka på kulorna i granen, hjälpa till att öppna (läs strimmla) paken och bara vara överallt för att hitta på hyffs. Men hon är söt, så otroligt söt - och lyckligtvis tar det henne ur många knipor. 
På juldagen bakade jag en tårta - KUL. Vi skulle nämligen ha släkten över på lunch? middag? ja, såhär i juletider försvinner mattiderna så jag vet faktiskt vad det var... en trerättersmåltid i alla fall! När de hade åkt samlades vi i familjen i soffan framför en mysig julfilm. 
 
Mellandagarna har varit OTROLIGT sega... Jag har försökt få lite plugg gjort men det har väl inte varit det mest effektiva lärandet... Nu är jag laddad på att få fira in det nya året och sedan komma tillbaka till Stockholms-rutinerna!!